Efter vi hade ätit mat fanns det inga soffor lediga så vi stod ett tag och kollade vad killarna gjorde. Sen sprang de iväg och vi sa till dem att vi skulle sätta oss där det blev ledigt. När det blev en ledig soffa satte vi oss och helt plötsligt hör jag mitt eget namn i högtalarna..
Jag gick fram och det kom en ledsen liten Lucas springandes. Han sa att han hade letat efter oss men inte hittat oss. Han kan dock inte letat särskilt noga eftersom vi satt på samma ställe som innan maten.. Men det kändes skönt att han hade gått till personalen och bett om hjälp och sagt att han inte hittade mamma och vad jag heter. Min duktiga kille! Efter lite gos i soffan letade han upp Kevin och lekte ett tag till innan vi åkte hem efter fyra timmars bus.
Nu är alla tre killarna ute hos mina föräldrar och tvättar bilen, jag tog mig en powernap på en timma och sitter nu och väntar på bussen som ska ta mig till jobbet.

Idag skulle jag ha jobbat 10-16 men jag bytande tid med en annan så det blev ett nattpass istället, klockan 17 börjar jag och går inte av mitt pass förrän 15 i morgon eftermiddag. Men det blir ju några fler timmar så det gör ju inte så mycket om man ser det ur plånbokens synvinkel!
Men eftersom denna dagen blev tom så fick det bli lite fastbind av våra små killar och var gör man det bättre än på busfabriken? Vi kan ta det lugnt och killarna kan busa sig trötta, perfekt när det väntas nattjobb.