Tiden springer iväg och det är ju bara bra för det betyder ju att jag är närmre min examen. Dock så känns det nästa som att det går lite väl fort så man knappt hänger med. Men har jag klarat av tre år hittills så ska jag väl klara av det sista halvåret plus lite till med. 

Men samtidigt som det känns helt underbart att snart vara klar så känns det ändå skrämmande. Jag har inte en aning om vad jag gör om ett år, inte ens vad jag gör om nio månader! Var kommer jag jobba? Med vilka? Kommer jag trivas? Ovissheten skrämmer mig lite! Fast det är ju en liten bit kvar innan jag är där. 

Just nu har vi en kurs som heter Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Rätt så intressant faktiskt och snart är det dags för VFU igen, ska tillbaka till samma ställe som jag var på i våras och denna gången är det en fyra veckors period. Jag trivs jättebra där men gillar inte VFUn, det känns bara som att allt blir så konstlat. Mans ska vara en i arbetslaget fast man vet att man bara kommer vara där ett tag och när man väl har lärt känna barnen hyfsat bra då är det dags att sluta där. Man ska göra så himla mycket uppgifter som bara känns påtvingade för man vet att det inte funkar så i praktiken egentligen. Men men, det ska bli kul att träffa alla igen iallafall och efter det är denna terminen nästan slut och sista terminen kan påbörjas och det med skräckblandad förtjusning.

227 dagar kvar till examen idag!!!